Kunde inte låta bli att hänga upp bumlingen bara för att upptäcka att kilometersladden inte gick att gömma i kåpan. Ner med eländet,, skala sladd, skruva ihop och simsalabim trodde jag. Inget ljus här inte, sekunderna senare får jag en rejäl stöt som sätter pulsen i gungning (läs trummning). Aj, fan vad rädd jag blev. Då har alltså en av kablarna som kommer från taket och går in i mojängen där lampans kontakt ska sitta lossnat....Därav den enorma stöten. Handen darrar fortfarande och jag snurvlade och kände att det hade varit fint med en sambo som inte har ett 2 månaders konsultuppdrag i Umeå. Tack och lov finns snälla sambons storebror tillhands. I morgon kommer hjälpen. Känns ofantligt bra, nu är jag så skakig att jag inte törs vara i närheten av sladdarna....Så här i efterhand kan jag konstatera att det hade varit klokt att bryta strömmen, om man bara hade vetat vilken säkring det var. Förteckningen i städskåpet lämnar mycket att önska. Nåja, bumlingen hann visa sitt varma fina ljus innan sladdkapning och eldtötar satte stopp för mig. Tror den får vara mässing ett tag.
God natt från elektrikern
tisdag, februari 26
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar