
Oavsett hur mulet vädret må vara eller hur less och trist jag kan vara i övrigt så finns det en liten solstråle som skiner genom alla moln. Lilla älskade Felicia. Långt ifrån varandra men ständigt i mina tankar. Min bästa väns dotter och mitt gudbarn. Tänk att vara mamma till denna ljuvliga varelse! Jag följer hennes utveckling via mail, internet och telefon men visst skulle det vara underbart om milen mellan oss skulle krympa. Jag är ändå så glad att få finnas med på ett hörn. Nu skulle jag egentligen i sann torsdagsanda städa men kunde inte låta bli att pyssla in detta inlägg. Skönt med helg, stugan i morgon fredag och kräftor med vänner på lördag. En sväng till sambons föräldrar på söndag är också tänkt att hinnas med. Sen är det måndag igen. Men jag längtar efter vår resa och nya äventyr. November kommer dansa förbi mina ögon får jag en känsla av. Hoppas även att kunna åka och hälsa på Felicia. Hon är beroendeframkallande. Hennes leende får alla hjärtan att smälta!
Ha en riktigt skön helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar